Principen för social dialog

I EU kallas förhandlandet mellan arbetsmarknadsparterna till social dialog. Det är en av EU:s grundprinciper och det tryggar att arbetstagarnas och arbetsgivarnas representanter kan påverka det som beslutas i EU.

När EU-kommissionen börjar ett lagstiftningsprojekt som berör arbetslivet måste den höra arbetsmarknadsparterna. Om arbetsmarknadsparterna vill, har de möjlighet att meddela, att de sinsemellan förhandlar ett avtal i frågan.

Om en överenskommelse nås, kan organisationerna antingen be kommissionen att utfärda ett direktiv eller kan arbetslivsparterna genomföra det själva, till exempel genom införing i nationella kollektivavtal.

Europeiska arbetsmarknadens parter har förhandlat fram och genomfört avtal med varandra i frågor såsom förebyggande av våld på arbetsplatsen, aktivt åldrande och digitaliseringen. Många förhandlingar har även misslyckats.

– Det vore bra att oftare föra social dialog. Dialogen har dock varit väldigt svår, då det känns att BusinessEurope som representerar arbetsgivarparten, inte har en verklig vilja att förhandla, säger FinUnions direktör Susanna Salovaara.

Vem representerar oss?

Arbetstagarnas röst i Europa är ETUC som står för European Trade Union Confederation, på svenska Europeiska fackliga samorganisationen EFS. Inom sociala dialogen är ETUC i rollen som arbetstagarpart.

I ETUC representeras de finska transportförbundens medlemmar av Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC.

FFC och en annan centralorganisation STTK, har även ett eget representationskontor i Bryssel, FinUnions. Den övervakar EU:s arbetslivsreformer, påverkar och samarbetar med ETUC.

Vilken betydelse?

När ett direktiv som berör arbetslivet utfärdas av EU, sätter man den i kraft också i Finlands egen lagstiftning. Nuförtiden har en stor del av arbetslagarna sitt ursprung i EU.

Det är av betydelse för finska företag, hur deras europeiska konkurrenter kan verka. På så sätt kan en finländare påverkas av ett avtal, som rör sådant, som redan i Finland är skött i ordning.

Susanna Salovaara säger att arbetsmarknadsorganisationernas förhandlingar i EU, inte bara kan ses som intressebevakning, utan är också en slags kvalitetskontroll.

– Tjänstemän ser inte allt som arbetslivsexperterna ser. Tack vare trepartsberedningen kommer alla synpunkter genast fram.

Aktuella vindar

Som bäst väcker plattformsekonomidirektivet, lönetransparensdirektivet, företagsansvarsdirektivet och minimilönedirektivet diskussion bland Europeiska fackliga rörelsen. Särskilt den senaste har väckt hårda tvister även inom fackföreningsrörelsen.

– Minimilönedirektivet påverkar inte Finland, men vår uppfattning är att det kommer att förbättra ställningen för många europeiska arbetstagare och ligger därför också i vårt intresse. Svenska fackliga centralorganisationen LO däremot har hamnat i konflikt med ETUC, säger Salovaara.

Ett nytt trepartsavtal angående distansarbete ska också utarbetas. Den förra är från 2002 och mycket har ändrats sedan dess.