I regeringsprogrammet planerar man att i företagen öka lokalt avtalande genom att rensa bort de nuvarande begränsningarna. Enligt AKT:s chef för intressebevakningen, Harri Pasanen, skapar regeringens agerande stora hotbilder.

– Man kan nästan säga att det skulle betyda en katastrof, säger Pasanen.

Som nu förhandlar arbetsgivar- och arbetstagarförbunden i stort sett arbetsvillkoren, det vill säga lönerna och arbetstiderna. Dessa villkor kan avvikas lokalt, men endast om företaget tillhör ett arbetsgivarförbund och fackets förtroendeman valts att representera anställda.

Enligt regeringsprogrammet skulle lokalt avtalande möjliggöras, fast företaget inte hör till en arbetsgivarförening. Anställdas röst skulle i förhandlingarna kunna representeras av vem som helst som personalen väljer, oavsett om denne är fackmedlem eller inte.

Enligt Pasanen skulle ett sådant lokalt avtal inte vara rättvist, utan arbetsgivaren skulle kunna diktera löner och andra arbetsvillkor.

– Bland våra avtalsbranscher är framför allt lastbilssektorn en, där det finns många små oorganiserade företag och förtroendemän saknas. Det kan vara att fem av personalen är arbetsgivarens representanter, det vill säga ägarens familj och resten två anställda.

– Det skulle vara orimligt om dessa två skulle måsta förhandla om sina anställningsvillkor mot arbetsgivaren. I praktiken skulle de få nöja med vad arbetsgivaren dikterar, säger Pasanen.

Allmänbindan i fara

Ändringar i lokalt förhandlande förbereds som bäst i en arbetsgrupp som ska slutföra sin rapport i slutet av januari. Därefter gör regeringen själva förslagen utifrån rapporten. Ändringarna är därför inte ännu säkra.

Fackliga centralorganisationerna är representerade i arbetsgruppen. De har ställt stark kritik mot regeringens strävan.

Särskilt regeringsprogrammets plan, enligt vilket företagsspecifika avtal skulle kunna avvika från kraven i arbetslagstiftningen, som för närvarande endast kan avvikas genom nationella kollektivavtal, har väckt oro. Det skulle till exempel gälla arbetstid.

Enligt FFC:s ordförande Jarkko Eloranta kan reformen hota hela det nuvarande avtalssystemet.

– Det kan skapa en ökande mängd av företagsspecifika kollektivavtal. Det äventyrar hela kollektivavtalssystemet. Hundratusentals anställda kan förlora minimisäkerheten i och med den, som det allmänt bindande kollektivavtalet nu tryggar, säger Eloranta i pressmeddelandet.

Hundratusentals anställdas arbetstider och andra arbetsförhållanden kan bli mycket sämre än vad de är nu.

Utmarscher och hård tävling

Regeringen driver snabba förändringar och detta önskar arbetsgivarorganisationerna. För företagen betyder det mera än bara trevligheter om regeringen når sina mål.

– Om förhandlandet blir lokalt, täcker arbetsfreden endast lokalt. Vill alla arbetsgivare på allvar ha utmarscher när som helst av vilken anledning som helst, undrar Harri Pasanen.

– Nu stöder många företag allmänna kollektivavtal eftersom det skapar rimliga gränser för konkurrensen. Om det i grannen finns ett företag som betalar lägre löner, kommer den att sälja produkterna till ett lägre pris.

Pasanen påminner om att AKT och andra fackliga organisationer inte i sig är mot lokalt förhandlande. Det har sin plats, så länge det genomförs rejält och jämlikt.