Den stora pyramidens lilla spets

I denna artikelserie har arbetslivets olika avtal presenterats. I grunden, längst ner i avtalspyramiden, finns internationella överenskommelserna som berör hela världen eller EU, och i mitten finns avtalen som är specifika i Finland. Överst i pyramidspetsen finns de avtal som var och en anställd ingår själv med sin arbetsgivare – det vill säga arbetsavtal.

Fast arbetsavtalet ingås mellan arbetstagaren och arbetsgivaren är det inte en privatsak. I ett arbetsavtal kan man inte avtala om vad som helst, alla de nedre delarna av pyramiden avgör vilka villkor man kan tillämpa i arbetet. Som exempel ska den anställda få minst branschens kollektivavtalsenliga lön, och man kan inte avtala om sämre i arbetsavtalet.

Om arbetsavtalet är i strid mot de andra avtalen, är det inte giltigt. Arbetsgivaren kan också hamna i problem på grund av det. Faktumet att arbetstagaren själv gått med på att skriva under kontraktet påverkar inte saken.
Avtalspyramiden säkerställer alltså att ingens arbetsvillkor endast baserar sig på egen sakkunskap eller egen förhandlingsstyrka.

Vad ska avtalas?

I arbetsavtalet borde du avtala om minst dessa:
• Namn på arbetstagaren och arbetsgivaren och annan information
• Eventuell prövotid och dess längd
• Anställningsformen, d.v.s. fastanställning eller annan
• Grund för visstidsanställning, om anställningsavtalet är en visstidsanställning
• Arbetets begynnelsedatum och i visstidsanställning arbetets varaktighet
• Plats för utförandet av arbetet
• Arbetsuppgift
• Lön och utbetalningstid
• Arbetstid
• Kollektivavtal som följs på branschen
• Eventuell uppsägningstid

Skriftligt är bättre

Ärenden som berör arbetsavtal väcker många frågor och utredningsbehov i fackföreningarna. Till exempel var arbetsavtalen ett av de vanligaste ämnena i fackföreningars centralorganisationers gemensamma Sommarjobbarinfon även denna sommar.

– Speciellt i början av sommaren frågas angående arbetsavtal och deras innehåll. Frågeställaren kan till exempel säga att sådan och sådan lön har uppgetts i arbetsavtalet, och vill försäkra sig om att det är OK, säger centralorganisation FFC:s organisationsexpert Jussi Kukkola.

För det mesta är allt bra och det handlar oftast om att försäkra sig. Egentliga olägenheter stöter man sällan på.
Arbetsavtalet kan ingås muntligt eller skriftligt, men Kukkola rekommenderar att alltid göra det skriftligt. Om det finns meningsskiljaktigheter eller oklarheter är det lättare att förtydliga saker ur ett skriftligt avtal.

Fortfarande ingås förvånansvärt många avtal muntligt.

– Vissa somrar har upp till en tredjedel av de som kontaktat oss, gjort ett muntligt avtal. Som tur har det inte ofta ställt till med större problem, men i enskilda fall har det blivit oklart vad som avtalats, säger Kukkola.