När man lyssnade på överkonstapel Kaisa Kuusela på AKT:s lastbilsdagarna var det tydligt att hon kunde hantera sin publik. Kuusela deltog i AKT:s lastbilsdagar som anordnades av Hämeenlinnan Automiehet ry avdelning 014. Enligt arrangerande föreningens ordförande Janne Karhiaho deltog totalt 55 förare.

Kuusela arbetar på polisinrättningen i Tavastland i bevakningsgruppen för tung trafik. Fast det inte finns en trafikpolis mera i Finland, finns det trafikbevakningsteam på alla Finlands polisinrättningar och i dem totalt cirka 500 poliser.

Kuuselas 17 års erfarenhet som polis och hennes trafikkunnande noterades av åhörarna. Satu Lampinen, kombibilsförare från S:t Michel tyckte hon fick ut mycket nytt.

– Sällan har man något att göra med myndigheterna, skrattar hon.

Asko Nykänen från Haukivuori imponerades av tekniska vetskapen: hur och vart färdskrivaren tar sina data – från kardanaxeln och ändan av växellådan.

– Det kom fram att man hellre rådger än botfäller, konstaterade Jari Olkkonen, som också är kombiförare från S:t Michel.

Bara vissa poliser specialiserar sig för tung trafik

Kuusela medgav att om man inte bevakar tung trafiken, hålls man inte med när lagstiftning och praxis ändras. Deltagarna på lastbilsdagarna var intresserade av om polisen poängterar de med långa registerplåtarna.

– Alla skådas, konstaterade Kuusela.

Förarna var också intresserade av fortkörning. Där var polisens uppfattning att typisk fortkörning med tung utrustning är 90-95 kilometer i timmen. Det finns knappt några som åker 120 kilometer i timmen. I bevakningen har ett par varit sådana som kört över hundra, men väldigt få i helheten.

Men varför bevakas?

Det främsta skälet är att förbättra trafiksäkerheten. Kuusela nämnde också svartekonomin, transportkriminaliteten, botning av ohälsosam konkurrens och förbättring av förarnas arbetsvillkor. Osund konkurrens skapas på branschen genom att företag går in i anbud med en liten överlast varje dag och 15 minuters daglig övertidskörning. Den transportföretagaren som räknar ut kör- och vilotider enligt lagarna, kan förlora i anbudstävlingarna.

– Det är en av orsakerna varför dessa bevakas.

Exemplen är till och med chockerande. Som fallet i ett finskt transportföretag, där bilens fästlinor var i riktigt dåligt skick. Föraren botfälldes i situationen.

– Jag ringde även ägaren för att få ordning på linorna. De motsvarade inte de hållfasthetsvärden som givits linorna, förklarar Kuusela om situationen.

Efter ett tag uppringdes föraren och han fick på telefon höra om avskedning efter 15 år i arbete. Föraren vågade inte tvista om det, för en närstående som jobbade på samma företag kunde också ha blivit av med jobbet.

– Det var inte bara lite det höjde mitt blodtryck.

Smarta färdskrivare
förbättrar kontrollen

Smarta färdskrivare hjälper till vid bevakning av cabotage. Fjärravläsning innebär verkligen möjligheten att använda en fjärravläsningsenhet för att se vissa saker från färdskrivaren på en förbipasserande bil, såsom till exempel hastigheten som använts, den senaste maximala körtiden som överskridits.

– Smartfärdskrivaren har en sändare och fjärravläsningsenheten en mottagare. Om en förbipasserande bil visas köra med 0 hastighet, kan man dra slutsatsen att man ruckat på färdskrivaren.

Om bilens färdskrivare manipuleras har det direkta effekter på trafiksäkerheten. Till exempel i genomförda testet har märkts att på grund av manipulering, kan bromsarna bete sig annorlunda. Därför är bevakning av manipulation och sanktioneringar viktiga. Kuusela hade också ett lyckat exempel på manipulation: om resan från Nordsjö till Tammerfors tar 27 minuter kan ögonbrynen börja höjas.

Hur gör man i onormal situation?

Det fanns också många frågor om hur onormala förhållandena: 20 centimeter snö på vägen, kan förklaras med färdskrivaren.

– Ta utskrift från färdskrivaren. På baksidan skrivs avreseorterna, återkomstplatserna och vad som hänt. Polisen får nog information från färdskrivaren. Du har den med dig i 28 + en dag, tipsar Kuusela och påminner om att innehavaren är skyldig att spara färdskrivardata i ett år.

Myndighetens närvaro ”äntligen” endast positivt

– Det är väldigt bra att myndigheten kommit på plats. Vi kunde fritt diskutera med henne om saker. Det hör till mitt jobb att känna till och förstå dessa lagar och förordningar. Det har funnits en misstanke om att polisen inte har detta, men det har hon, säger kombiföraren och ordföranden för avdelning 7 Juhapentti, JP Saarela.

– Det här har varit givande. Vi är väl inne på saken, säger kombiföraren Timo (Kölli) Kortelainen från Vanda som jobbar på HCT Ilmari Lehtonen Ab. Det mest intressanta för honom var fjärrläsbara färdskrivarna och hur de fungerar från polisens sida.

– Jag blev ganska förvånad hur öppet Kuusela berättade om dem.

Avtalsrunda före
följande förhandlingar

Avtalsfunktionären Vesa Lackman berättade om förra avtalsomgången på lastbilsdagarna. Hur man kom från hundra fackavdelningars motioner till de viktigaste målen. Och vad som var arbetsgivarpartens motsatta mål: att dela upp pekkanen-dagarna till timmar, lokalt avhandlande utan gränser och ändring av arbetstiderna till omedelbart uppkallat. Fast slutresultatet av den hårda förhandlingsrundan och strejken var mager, fick man ändå en kampseger i slutändan, ens de tidigare förmånerna lyckades bibehållas och man fick en löneökning på sex procent.

Regionfunktionären Vili-Petteri Adamsson berättade för lastbilsdagarna om medlemsanskaffningen, som nu fått en ny spurt med nya system.

Arbetsmarknadens låsta
läge förundrar

På lastbilsdagarna intresserade också arbetsmarknadsfrågorna och Satu Lampinen särskilt AKT:s ordförande Ismo Kokkos andel. Kokko hade strax innan lastbilsdagarna träffat statsminister Petteri Orpo.

Jari Olkkonen konstaterar att nuvarande regeringen nu inkluderar alla de som glatt under förra regeringen åtnjöt av coronastöd.

– Kortvariga minnet är förlorat, förbryllas han.

– Vi är på väg mot den asiatiska modellen, där alla dagar är likvärda, målet är att sänka lönerna, tillägger Satu Lampinen.