Fullmäktigeordförande Kai Laaksonen framhävde i sitt öppningstal det aktuella arbetsmarknadsläget. Regeringen gör stora förändringar i hela arbetsmarknadssystemet. Den har inget gehör för kritik.

– Petteri och Riikka visar inte dra tillbaka. Nu krävs agerande som inte synats på decennier. Hoppas maskineriet är redo.

Förs besluten om arbetsvillkor snart utomlands?

– Regeringen tänker göra en grundläggande förändring i att man skulle frångå nationella avtalen till företagsspecifika kollektivavtal som skulle ge samma saker som nationella. För oss är detta en mycket betydelsefull fråga eftersom det försvagar företagens vilja att tillhöra arbetsgivarförbund och därmed förlusten av det allmänbindande kraften, öppnade AKT:s ordförande Ismo Kokko om aktuella arbetsmarknadsläget.

Företagsspecifika avtal kan öppna möjligheten, särskilt på transportsidan, att till exempel ett estniskt eller till och med ett polskt företag kan etablera ett dotterbolag på den finska marknaden. Utrustningen kan importeras från Vitryssland och företagsspecifika kollektivavtalet hållas utanför Finland. Detta skulle öppna konkurrensen och skulle försvaga transportsektorns arbetsvillkor drastiskt. Kokko misstänker att effekterna inte är genomtänkta bland regeringen.

– Denna frågan lämnas inte utan uppmärksamhet, sade Kokko. Diskussionerna med arbetsminister Arto Satonen fortsätter i frågan.

Samma kunde hända inom konkurrensutsatta busstransporter, om arbetsgivarna börjar konkurrera nedåt med priserna genom sämre löner och villkor. Kokko påminner om att övergången till företagsspecifika kollektivavtal kan öppna upp för denna möjlighet.

Dessutom har det enligt Kokko blivit tydligt i trepartsarbetsgruppen angående lokala förhandlingar, att man klart strävar till att försvaga förtroendemännens ställning.

Nu mäts fackets kraft

Fullmäktiges 2:e vice ordförande Niko Blom påminde om att vårens hotbilder skett. Den nuvarande regeringen bryr inget om trepartsförhandling eller de arbetslösas ställning.

– Melodin är skriven av Näringslivet EK och Företagarna i Finland. Om de önskat sig tio goda, så har de fått 11.

Blom anser att regeringen nu prövar om facket är en tillräcklig motkraft. Arbetslivsregleringen försvagas.

– Om dessa försvagningar fås igenom, vem tror att försvaganden slutar här.

– Också vår viktigaste rättighet, strejkrätten, begränsas.

Enligt Blom har fackförbundets varningar fallit för döva öron. Nu behövs gemensamt agerande, allas engagemang.

– Det är dags att agera. Tills vidare har vi rätten att strejka politiskt, om vi inte fungerar nu, vem förklarar för kommande generationerna var vi var när rättigheterna fråntogs.

Inte råd att förlora

Fullmäktiges 1:a vice ordförande Jape Loven tog diskussionen till förbundsnivån. Han påminde om att ifall den pågående kampen om fackföreningsrörelsens möjligheter som arbetsmarknadsaktör går förlorad – spelar det ingen roll senare vad vi gör.

– Om den politiska rätten till stridsåtgärder tas bort, står pensionspaketet till följande i ordningen för regeringen, vars lösningar ingen kan påverka.

Han påminde också om hur många som arbetar på en arbetsplats med mindre än 50 personer. Om det blir uppsägningar – finns ingen återanställningsskyldighet. Du kan ersättas när det inte finns något sakligt och vägande skäl.

– Man vet inte var man ska ta itu med regeringens program, det är som en stor hop med skit.

På stora arbetsplatserna kan man vara säker på att man spelat med visstidsanställningar. I framtiden är alla nyanställda är på visstid. Första dagen med obetald sjukskrivning blir verklighet. Och uppsägningar underlättas.

– Nu har du anställningstrygghet, men i framtiden skulle du vara som en luffare, när ansiktet inte behagar blir man ombytt.

Fullmäktige beslutade om verksamhetsplanen

Fullmäktige går till 2024 i ett arbetsmarknadsläge som är exceptionellt i decennier. Hela facket försvarar nu sin plats.

Fullmäktige godkände handlingsplanen för 2024, där de viktigaste frågorna lyfts fram i de olika avsnitten. Chefen för intressebevakningen Harri Pasanen, påpekade att tvister tar upp största delen av arbetstiden:

– Vi har totalt cirka 450 tvister att hantera. Av dessa sköts 150 av regionala kontoren. Centralbyrån ansvarar av 250, varav en del hanteras av ombud. Förutom dessa finns ett 50-tal tvister som väntar på verkställighet, såsom konkurstillsyn. Jag tror det finns tillräckligt med arbete.

Dessutom anordnas avtalsrådgivning och avtalsutbildning samt t.ex. förbereder man för den kommande förhandlingsrundan 2025.

Organisationschef Juha Häkkinen däremot säger att det planeras riktade medlemsförvärv. Nästa höst startar förhandlingsberedskapskampanjen igen.

– Det finns medlemspotential, säger Häkkinen.

Nu och även nästa år kommer #PainavaSyy -kampanjen att styra verksamheten.

Servicechef Maarit Lehto berättar att nästa år görs en medlemsundersökning, som kommer att ge mer information om medlemsstrukturen. Detta ska fortsättas.

Nu har medlemskontaktanden skärpts. Medlemmar kontaktas aktivt och den första kontakten görs så fort de anslutit sig.

Vid informationen kommer vi att fortsätta göra AKT-tidningen, e-tidningen och annan kommunikation. Ansträngningar görs för att harmonisera sociala brandet. Långsiktiga målet är att också förnya hemsidan.

Fullmäktige diskuterade länge förbundet ekonomi. Man beslöt att förbundet startar ett besparingsprogram för åren 2024–2026, under vilket förbundets ekonomi balanseras.

AKT:s fullmäktige beslöt också om medlemsavgiften, om vilket det framfördes flera förslag. Styrelsens förslag på 1,6 procent vann. Detta sänker medlemsavgiften med 0,2 procent.