Tällä sivustolla käytetään evästeitä

Tämä sivusto hyödyntää toiminnan kannalta välttämättömiä evästeitä sekä sivuston kehittämisen mahdollistavia tilastointievästeitä. Joidenkin sisältöjen näyttäminen voi lisäksi edellyttää markkinointievästeiden hyväksymistä. Lue lisää käyttämistämme evästeistä.​​​​​​

Tällä sivustolla käytetään evästeitä

Tämä sivusto hyödyntää toiminnan kannalta välttämättömiä evästeitä sekä sivuston kehittämisen mahdollistavia tilastointievästeitä. Joidenkin sisältöjen näyttäminen voi lisäksi edellyttää markkinointievästeiden hyväksymistä. Lue lisää käyttämistämme evästeistä.​​​​​​

Evästeasetuksesi on tallennettu.
Siirry etusivulle
Aihe: Redaktionell

Skattepopulismen visar sig under kollektivavtalsrundan

Julkaistu

Arto Jokela

päätoimittaja/chefredaktör

arto.jokela@akt.fi

De flesta AKT:s kollektivavtal går ut i början av år 2023. Utlöpande avtalen omfattar t.ex. lastbilsbranschen, bussbranschen, tank- och oljeproduktsbranschen samt stuveribranschen. AKT:s mål är att säkra utvecklingen av medlemmarnas köpkraft med sakenliga löneökningar och att få förbättringar i kvalitativa frågor, såsom kör- och vilotider.

Förberedelserna inför avtalsförhandlingarna har redan påbörjats och förslag på branschspecifika mål har ombetts av fackavdelningarna. Även den organisatoriska beredskapen höjs ifall det skulle krävas mera kraftfulla åtgärder för att nå ett vettigt resultat.

Kollektivavtalsförhandlingarna präglas av svårigheter som bl.a. kriget i Ukraina, ökade energipriserna och inflationen medför. AKT:s mål stöter också på motstånd och uttalanden från arbetsgivarnas sida, som menar att det i det här läget inte går att höja lönerna eller förbättra trivseln vid arbetet. När skulle då ett sådant läge ha i allmänhet varit enligt arbetsgivarparten?

På arbetsgivarsidan bör man erkänna transportbranschens betydelse och sektorsspecifika problemen. Om lönerna inte förbättras och problemen inte kan lösas, är det onödigt att förvänta sig att bristen på arbetskraften lättar.

I samband med lönediskussionen har skattepopulismen visat sig. Arbetsgivarna och vissa politiker har krävt sänkningar i den statliga inkomstskatten och en del även i andra skatter. Långt gående samma personer har kritiserat ökandet av statsskulden. Staten måste trots allt sköta sina skyldigheter och skaffa finansieringen. Beskattningen är bästa sättet att göra det, och den progressiva inkomstskatten rättvisaste beskattningsformen.

Skattepopulisterna nämner inte att inkomstskatten inte betalas av de med lägsta inkomsterna och att sänkningen gynnar mest personer med höga inkomster. Samt att minskning i den statliga inkomstskatten nästan direkt överförs till olika offentliga kundavgifter. T.ex femtio euro för besök på hälsocentral eller poliklinik och andra höjda klientavgifter är inte mycket att skratta åt.

TREVLIG HÖST. Sommaren for onödigt fort igen. Hoppas var och en har fått njuta av den och startar hösten med iver och ork. Vid återuppkallandet av semesterminnen kan man också ägna en tanke till att lång semester och semesterpenning inte är självklarheter, utan ett resultat av fackföreningsrörelsens långsiktiga arbete.